Att känna sitt barn.

De är nog det man gör innerst inne. Känner om något inte står rätt till.
Idag bestämde vi oss för att åka till vårdcentralen och låta en läkare göra en bedömning på Axel. Vi väntade tills efter fyra.. Då förmodligen den ordinarie personalen gått hem. Detta eftersom de oftast skickar hem en utan nått svar. Vi gjorde rätt, vi fick en duktig kvinnlig läkare som direkt anade ugglor om astma - förkylningsastma. Fatta...!! Vi hade inte sagt ett ord om det, även om de va de vi oxå trodde! Så Axel fick inhalera och efter 10min var han som vanligt igen. Ansiktsfärgen kom tillbaka och han ville leka! Åh de ska ni veta gjorde gott i mitt hjärta!!!!!! De skulle gå 15min sen fick han inhalera igen, innan läkaren skulle lyssna på honom igen. De lilla pipljud hon hört tidigare hördes inge mer. Halleluja moment!
Så hon skrev ut medicin som han nu ska ta i tre veckor, sen ska vi tillbaka och utvärdera hur de gått för honom.
MER STAFETTLÄKARE ÅT FOLKET! (åtminstone i Sälen.)
Så vi är oerhört tacksamma för den hjälp vi fick av denna underbara människa. Alltså tänk, vi behövde inte ens 'strida' för hjälp den här gången.. Utan de va lixom helt självklart för henne. (axel har hostat 5veckor i höstas oxå (7veckor hösten -11) men de va inget fel på honom. Trotts att vi sökte hjälp xx antal gånger. Hos både bvcläkaren och andra.)
Så ni ska veta att de känns fruktansvärt bra. Som en seger, att äntligen få svar på hostan. Å såklart att Axel får må bra igen :)

Vi har även besökt en arkitekt idag, en man som ska göra ritningar på drömkåken!! De va otroligt spännande, givande å nu bara längtar vi tills skisserna kommer :) wiehoo!

Väl hemma igen så va mostisarna + karlar på besök, de fick bli en spontan fredagstaco! Trevligt, mysigt å lyxigt att ha dom så nära <3

Stå på er, magkänslan är oftast den rätta.

/en glad morsa





Såhär glad blev Bella när Axel ville leka igen!